☜(o. o☜)
herregud, gick till en skräddare på lunchen, hade ett par byxor jag ville ha kortade. när jag bad om att få dem kortade så att de slutade ovanför foten blev han helt till sig, “haha, det där har jag inte sett på RIKTIGT länge”, tog in mig till ett par, jag vet inte, sömmerskor? och visade upp hur mycket kortare jag ville ha mina jeans. haha på riktig? frågade han igen.
efteråt gick jag drottninggatan ner och ville sluta leva. skammen var allomfattande. pga ville korta ett par jeansjävlar.
jag är, av allt att döma, vuxen nu. får väl lära mig att leva med att skammen och känslan av att vara dummast i huvudet alltid ligger latent och kan bryta ut i full blomst när som jävla helst, av vad som jävla helst.